Spenderat kvällen på förlossningen....

Igår efter jobbet så åkte jag hem och satt och funderade lite på vad jag skulle göra åt att jag har ont i magen från och till och har även sammandragningar då och då speciellt på jobbet. Två nätter i rad hade jag vaknat med sammandragningar och ont i magen och jag fick lämna urin till bm som hon skickade iväg på odlig för att se att jag inte hade UVI och det var i fredags det gjordes. I måndags så släppte en liten bit av min slempropp igen och jag kände att det var det som hände med Emnauel och jag åkte in fick två sprutor som skulle stoppa och det var långt kvar sa dom. Dagen efter gick vattnet och Emanuel var ute två dagar efter jag varit där. Så jag skrev till min barnmorska i måndagskväll och hon svarade att det var synd att jag inte typ skrev tidigare eftersom det hade haft deras läkare där då. Men om jag var orolig skulle jag ringa förlossningen. Jag satt här hemma och velade jätte länge om jag skulle ringa eller inte för jag känner bara att jag stör om det inte skulle vara något. Efter jag frågat andra gravida i en grupp på facebook vad det skulle göra så sa det ring in. Så jag gjorde det. Eftersom jag haft prematur tidigare och att en bit av slemproppen gått så tyckte hon jag skulle komma in så det fick kolla. 

Två timmar senare var jag där och fick ett rum direkt där det gjorde en CTG-kurva till att börja med. Jag märkte ju att den grönsa siffran som nu ska mäta värkar gick upp och den gick ner och sen gick den upp och sen gick den ner igen. Den gick inte högt upp men den gick upp till ungefär 40 sen ner igen till 17-19 något. Efter typ 40 minuter kommer barnmorskan in och säger ju att det är ju något som händer men att läkaren har fullt upp ust nu och kommer komma in så fort hon har tid. Men det skulle börja med att ge mig en bricanylspruta som ska stoppa det. Efter en stund kom hon in igen och kopplade på CTG igen och denna gången var det typ samma sak. Så sprutan hjälpte inte utan jag blev bara fruktansvärt skakis och mådde inte alls bra utav den. Efter fyra timmar tror jag det var så kom äntligen läkare in och skulle kolla med vaginalt ultraljud på tappen och den var fortfarande lång så hon var inte orolig att något var på gång. Efter det fick jag åka hem och det sa till mig att är det något eller det blir värre finns vi här. Alla där var super trevliga och snälla! 



 
 
 

bf 6 juli - förlossningen - gravid - vecka 30