Min graviditets historia!

 
 
Var det planerat? 
Nej det var inte planerat. Men det var en trevlig överraskning! 
 
Vad vare som gjorde att jag misstänkte att jag var gravid? 
Eftersom jag använder natural cycles som preventinmedel och råkade ha sex på natten till en röd dag och min mens inte kom den dagen den skulle så kände jag att jag ville göra ett test. Vi var hemma hos min sambos föräldrar och jag sa till min sambo att vi behövde åka för jag måste hinna in till affären. Han ville inte riktigt åka och då sa jag till han att om inte vi åka nu så jag hinner in så får du gå och köpa gravtest. Då var han ganska snabb på att åka så jag kunde köpa. Väl hemma så testade jag men det var så otroligt tunnt svar så han ville inte riktigt tro på det och jag själv vet ju att ett positivt svar alltid är positivt och det spelar ingen roll hur svagt det är. Iallfall gjorde jag ett till dagen efter fast på morgonen och det var också lika svagt svar så trodde han fortfarande inte riktigt på det. Så jag åkte och köpte ett Clear blue där det står tydligt. Tog det och det visade så klart att jag var gravid så jag la det på hans skrivbord. 
 
Mina barnmorskebesök/besök till läkare
 Väldigt tidigt i graviditeten köpte jag en gravid dagbok som jag skriver i varje vecka och fyller i lite annat roligt också i där har jag skrivit upp alla barnmorskebesök förutom första tyvärr så det kommer jag inte ihåg..
 
29/11-2017  Tidigt Ultraljud 
Då fick vi se att bebisens hjärta slog och tror jag var i vecka 8 då något sånt. 

18/12-2017
Lämnade jag blod för att kolla alla konstiga sjukdommar hon har inte sagt något om det så antar att det inte var något som var fel. 

23/1-2018 Lyssnade på hjärtslagen
Eftersom det var så lång tid till mitt rätta ultraljud och jag inte skulle göra KUB så tyckte hon att vi kunde lyssna på hjärtat lite tidigare än vad man brukar göra. Det var så mysigt att höra hjärtat slå.

15/2-2018 Lyssna på hjärtat igen.
Eftersom jag blev orolig för jag kände inte av några sparkar och så fick jag komma in på en tid som inte var bokad och lyssna på hjärtat. Fick träffa den andra barnmorskan som jobbar i samma byggnad då och hon sa att hon trodde det var en pojke för att hjärtljuden låg på 125-130
 
24/2-2018 RUL
Nu var det äntligen dags för rutin ultraljudet. Det gjordes i vecka 22 (21+0) Jag hade nog förväntat mig att allt skulle vara bra fast jag var orolig ändå. Vi fick veta att det var en liten pojke som låg i magen som verkade vara friskt MEN sen kom det där orden man inte vill höra. Bebisen har troligtvis ett hjärtfel. Hon visste inte hur allvarligt det var och det var inte lätt att hitta så vi blev skickade på ett till ultraljud.

26/2-2018 Ett till ultraljud
Vi skulle få komma till Lund men det hade fullt så det skickade oss till helsingborg och där kunde han inte ens se felet som hon hade sett och det kändes skönt och som en lättnad att hon kanske hade sett fel och att bebis i magen mår bra och det inte är något fel. Eftersom han inte hitta något men hon hade så skulle en till få kolla.
 
29/2-2018 
Jag tror det var den 29 är inte säker för jag skrev lite för slarvigt i boken. Men här gjorde vi ett till ultaljud med en barnspeciallistläkare och han hittade hjärtfelet och sa att det brukar kopplas ihop med en kromosomavvikelse. Det är inte ofta att det med det hjärtfelet föds med kromosomavvikelsen men de som har den kromosomavvikelsen har ofta det hjärtfelet. Så då frågade det om jag ville göra ett fostervattenprov. Jag var super rädd men vi valde att vi skulle göra det för att kunna veta och förbereda om det skulle vara så att det en avvikelse. 

2/3-2018 Fostervattenprov
Jag var livrädd för att få en nål in i magen. Det gjorde inte ont i sig men det var väldigt obehagligt och jag var väl mest rädd att mitt vatten skulle gå sen och att jag skulle förlora min bebis. Iallafall gick allt bra och jag fick svar på testerna efter ungefär två veckor och det hittade inge kromosomavvikelser och det var skönt att få höra att bebisen mår bra förutom hjärtat då.

8/3-2018 Hjärtgranskning
Många ultraljud efter varandra av olika anledninger nu var det hjärtspecialister som skulle kolla på det lilla hjärtat och kolla hur allvatligt det var. Det är inget fel på själva hjärtat utan ett kärl som ska gå upp och sedan höger går upp och vänster och sedan ner som gör att de blir som en cirkel runt luftstrupen. När bebisen kommer ut kommer det kärlet som håller ihop där inne krypa och det kunde göra så bebisen fick svårt att andas men den sitter väldigt löst så det ska inte vara något problem och förhoppningsvis kommer det inte behöva göra något åt det. Det finns jätte många som lever med det utan att ens veta om det. Det känns väldigt lugnande.
 
19/3-2018 
Nu var det bara ett vanligt barnmorskekontroll med att mäta magen och väga mig och kolla blodtrycket och prata lite grann. Jag visade henne mitt förslossnings brev jag skrivit och hon tyckte det lät bra och att jag ska stycka under det jag tycker är viktigast eftersom det är inte alltid det har tid att läsa allt. 
 
16/4-2018 Sockerbelastning
Då fick jag komma dit tidigt på morgonen och jag fick inte äta något från tio dagen innan ta ett blodprov och dricka en söt dryck hos barnmoskan och sedan fick jag vila i två timmar. Efter det så tog hon ett till blod prov och kollade så jag inte fått graviddiabetes. Det hade jag inte utan allt såg bra ut. 
 
24/4-2018 Förlossningen 1
Ja då åkte jag in för att en bit av min slempropp gått och jag hade haft ont i magen och haft små sammandragningar. Efter två ctg-kurvor och en spruta i benet och en vaginal undersökning så fick vi åka hem för min livmoderhalstapp inte var påverkad utav min "värkar". 
 
2/5-2018 Förlossningen 2
Jag fick åka in för att jag inte hade känt av bebis i magen typ alls. Jag hade känt några små rörelser men inte alls lika starka och inte alls lika mycket på hela dagen. Jag hade testat att ligga på sidan och dricka kallt vatten men ändå så fick jag inte någon stark spark. Men det visade sig att han rörde sig jätte mycket men jag kände inte allt. Så vi fick åka hem.

3/5-2018 
Jag åkte till min barnmorska och mätte magen och blodtrycket och även lyssnade vi på hjärtljuden och vägde mig. Han växer på och jag mådde bra. Jag bröt ihop för att jag var rädd för förlossningen och hon skickade en remiss till någon som jag ska få prata med om min förlossningrädsla. 
 
14/5-2018 VUL 
Tillväxtultraljudet gick bra och han växer på som han ska. Han vägde ungefär 2100 gram i vecka 33 (32+1) hon sa att han kommer nog väga ungefär 3800 i vecka 40 så vi får se. Han var 6,7% större än mitten måttet för den veckan. Så de var normalt ändå. 
 
15/5-2018 rundtur på neo 
Vi fick kolla in på neo och vi fick veta hur det gick till efter förlossningen om vi behöver komma dit eller inte! 
 
17/5-2018 Vanligt bm samtal
Allt såg bra ut så vi bokade in en ny tid två veckor senare. SF måttet hade dock blivit lite större så på två veckor växte den från 30 till 31 och två veckor senare så var den på 35 så jag vet inte riktigt hur normalt det är men hon sa inget om det iallafall. 
 
20/5-2018 Förlossningen nr 3 
In på koll eftersom jag inte hade kännt bebis på hela dagen. Alla värden och ctg såg bra ut och tappen var fortfarande lång. Det kollade med ultrljud och såg att han låg med fötterna emot moderkakan så det är troligtvis därför jag inte kände honom. 

32/5-2018 Barnmorskan
Allt såg bra ut idag också och vi bokade in ett längre möte nästa gång för att prata lite extra om förlossningen. Sf måttet ligger fortfarande på 35. 
 
07/6-2018  Förlossnings Samtal
Åkte till förlossningen för att träffa en barnmorska för att gå igenom hur jag ville ha de och varför jag var så rädd för denna förlossning. 
 
 
 
Pojke eller flicka? Vilket namn? 

Jag var sten säker på att det skulle vara en flicka för att graviditeten med Emanuel och denna är sån stor skillnad. Även fast boken visade annat så jag tog i hand med min sambo att han fick sitt pojknamn han ville ha om jag fick mitt tjejnamn och det kanske jag inte skulle ha gjort. Men nu får jag ju stå för det när det visade sig att på ultraljudet att det var en pojke. Jag tycker om namnet min sambo vill ha men tycker det kopplas till en film bara. Jag själv hade egentligen velat ha ett annat pojknamn men det får han heta i mellannamn istället! :) 
 
 
 
Första trimestern
 
Den var hemsk rent ut sagt. Jag började blöda i vecka 8 och jag var jätte orolig och inte nog med min oro så mådde jag så otroligt dåligt i flera veckor mådde jag konstant illa och kräktes. I vecka 20 någon gång släppte illamåendet. 
 
Andra trimesten
 
Fysiskt mådde jag rätt bra men det tog ju lite grann psykiskt att bebis hade något fel på hjärtat. Jag blev otroligt rädd att bebis inte skulle vara friskt i sig utan att det skulle ba gå åt fel håll. Men vi fick veta att kärlet i härtat gick åt fel håll som gjorde att det blev som en ring runt luftstrupen typ men de sitter tillräckligt löst för att de inte ska tro att det kommer påverka bebis. Vi fick även positiva svar från fostervattenprovet och det vart ju en lättnad men ändå så tog det ju lite att veta att det kanske inte är 100% chans att bebis kommer komma ut och inte märka av att kärlet går fel. Är det så att han blir påverkad av det kommer det behöva göra något åt det och det skrämmer mig. Men något som har varit bra med denna trimestern är ju alla sparkar. Jag tycker det är supermysigt även fast det kan vara lite smått jobbigt ibland när man vill sova.
 
Tredje trimsetern

Sista trimestern så är man ju som störst och det har inte varit roligt och man kissar hela tiden speciellt på natten. Jag vaknade mellan 3-7 gånger per natt för att kissa. Sedan har jag haft sjukt jobbig halsbränna som inte alls är rolig. Det positiva med den sista trimestern är ju att det inte alls är lång tid kvar och att jag har fick gå hem på gravidpenning när det var 60 dagar kvar till bf. Jag oroade mig jätte mycket för förlossningen att den skulle bli som med Emanuel och det tog jätte mycket på mig. Jag fick gå och prata med en annan barnmorska på förlossningen i  Lund om min förlossningsrädsla. Illamåendet kom tillbaka här också men inte alls lika som det var från början som tur var. Däremot så var det en jätte varm sommar och vara gravid i den värmen är inte något jag rekomenderar att vara. Allt är varmt även fast du har alla fönster öppen ligger i en kall pool eller dushar kallt så är man lika svettig och klibbig igen så fort man slutar med det man gör typ.  
 
Eftersom Emanuel kom i vecka 35 så kändes de redan som jag gick på övertid från vecka 35! 
På slutet mådde jag inte alls bra. Jag kände inte någon glädje utan ville bara stanna i sängen så när mitt blodtryck var på gränsen såfick jaag tid hos specialmödravården så tog jag pp hur jag mådde och pratade med dom om igångsättning. För jag kände verkligen att jag inte orkar mer.. 
 
gravid - gravidhistoria